Våffeldagen

Idag är det ju våffeldagen så vi bestämde oss för att äta våfflor till middag och vi gjorde egen våffelsmet. Vi använde oss av Martins mormor Fridas fantastiskt goda våffelrecept. Naturligtvis fotade vi underverken.

Våfflans historia (denna text är hämtad från www.vafflor.se)

Våfflor sedan medeltiden
Man har kunnat konstatera att våfflor gräddats så långt tillbaka som till medeltiden. Då gräddades naturligtvis våfflorna över öppen glöd. Järnen var även de annorlunda. De hade saxliknande grepp med två plattor framtill. Våfflan blev fyrkantig, men det rutmönster som finns idag fanns även då.

När man började grädda våfflor på järnspis i slutet av 1800-talet krävdes andra lösningar. Det var då man skapade det våffeljärn som funnits kvar ända till vår tid: det runda våffeljärnet med hjärtan.

Våfflor har ätits både till vardag och fest. Eftersom det gick snabbt att grädda och eftersom man kunde variera ingredienserna var det en tacksam mat att tillreda och äta. De enklaste våfflorna innehöll bara mjöl och vatten. Till fest kunde man ha i både grädde, socker, smör och ägg.

I början av 1900-talet var det modernt att äta våfflor med grädde och sylt till kaffet som var ett måste efter söndagsprommenaden. Ofta gick man till något av alla de "våffelbruk" som fanns i och kring prommenadstråken. När Skansen öppnade och "skansenandan" blev populär bidrog även detta till att öka våfflans popularitet, då även som nationell symbol.